Frankrike

2009


Med GPS i Frankrike


I år åkte vi, som förra året, till Frankrike, men nu, för första gången, till Normandie. Här skriver jag inte så mycket om resmålet utan mer om hur vi använde oss av vår GPS-mottagare och hur den underlättar resandet.
Redan innan resan hade vi nytta av GPS-mottagaren. Den gav förslag på lämplig resväg och också en uppfattning om hur lång tid resan skulle ta. I en kartbok kan Tysklands många motorvägskorsningar nära nederländska och belgiska gränserna verka skräckinjagande, men på plats fick vi bra information av GPS-mottagaren så att vi valde rätt väg. Råkade vi välja fel gav GPS-mottagaren snabbt information om hur vi skulle komma rätt igen. Den här gången var Tyskland bara något vi ville passera så snabbt som möjligt och därför valde vi att åka motorvägar, trots att vi då mest såg bullervallar och bullerplank.

Frankrike var vårt mål och där ville vi se omgivningarna så vi ville åka på vägar utan bullerskydd. I Frankrike är de flesta motorvägarna betalvägar med bullerskydd och på vår GPS-mottagare kan vi ställa in så att den inte väljer betalvägarna. I vår gamla GPS-mottagare (Mio) kunde vi dessutom välja att den skulle ange en resväg som var en kombination av den kortaste och den snabbaste, men i vår nya (TomTom) måste man tyvärr välja antingen eller.

På de avgiftsfria vägarna är tempot inte lika hetsigt och mycket mindre tung trafik än på betalvägarna. Vägen vi åkte var både vanliga landsvägar, till exempel i gamla alléer eller genom vidsträckta sädesfält, och motorvägar av varierande ålder. Vägen gick också genom små samhällen, där vi handlade i bagerier, på marknader och i affärer. Ibland var vägen, särskilt genom samhällen, så smal att det var svårt att mötas. För att undvika de allra smalaste vägarna kunde man ibland (mot GPS-mottagarens enträgna anvisningar) välja vägar för fordon över 3,5 ton som gick runt de besvärligaste passagerna.

Med dåliga kunskaper i franska är det svårt att fråga efter vägen och det slapp vi med GPS-mottagaren, som också angav exakt var vi befann oss, när vi tappat bort oss i kartboken

På vår GPS-mottagare finns också campingplatser, men långt ifrån alla.

I Normandie finns det många campingplatser och dessutom många ställplatser, som ibland var gratis.

Campingplatser och ställplatser (Aire de Campingcar) kan man till exempel få uppgift om på www.airecampingcar.com, i gratisbroschyrer från regionala och lokala turistbyråer eller genom olika campingböcker. 

När man hittat en lämplig plats är det enkelt att lägga in den som mål i GPS-mottagaren.

 

Förutom många historiska minnesplatser från de allierades landstigning Dagen D under andra världskriget besökte vi bland annat den lilla byn Camembert, som hade varit besvärlig att hitta utan GPS-mottagare. Där finns ett ostmuseum, men inte längre någon osttillverkning.

Flera små Calvadostillverkare hittade vi adresser till i olika turistbroschyrer och kunde därför ange dem som mål i GPS-mottagaren. Bland annat målaren Claude Monets trädgård, andra trädgårdar och Le Mont Saint-Michel, en muromgärdad stad som tidigare låg på en ö vid högvatten och på en halvö vid lågvatten, besökte vi också.

 

 

På väg till vår sista franska campingplats, nära belgiska gränsen, skulle vi passera en by där stadsporten bara var 2,7 m bred och det var ju inget problem, men den var bara 2,7 m hög också så vi fick åka en annan väg och snart hade GPS-mottagaren räknat ut hur vi den vägen skulle tas oss till campingplatsen.


Katy och Arne, Nordic 51